Nina

Imorse fick jag massa flashbacks från mellanstadiet. Haha! Undrar om det var för att jag sov hemhemma inatt och fick minnen från sommarstugan när vi skulle iväg till skolan på morgonen? Den speciella doften ni vet; sommarmorgon. Jag och syster var alltid morgontrötta, så vi fick äta frukost i bilen påväg till skolan, och även borsta tänderna. Stackars mamma som fick tjata på oss varje morgon. Tålamod!

Mellanstadiet. En tid då man skulle vara så jäkla cool och trodde verkligen att man var det. När jag tittar tillbaka på kläderna och stilen på 90-talet så skäms jag nästan för vad jag hade på mig. Inte det snyggaste jag sett direkt. På mellanstadiet hängde jag alltid ihop med tre tjejer: Sabbe, Sari och Bello. (Sabina, Sara och Isabell). Vi gjorde allt ihop på skolan, vi var bästa kompisar. Vi gjorde egna sånger och danser, hittade på ramsor, gick alltid arm i arm, satt alltid vid samma bord i matsalen. Och om någon satt vid "vårt bord" tittade vi lite argt på dem men var sedan tvungna att ta ett annat. (Vilka små skitungar vi var, trodde vi ägde hela matsalen). Vi tog knasiga kort, stängde in oss i "skrubben" fast vi inte fick, skrev hemliga lappar till varann på toaletten, spelade in massa meningslösa filmer, och jag vet inte allt vad vi hittade på. Tyvärr kommer jag inte ihåg hela ramsan vi sa innan gympalektionerna började, men den handlade bl.a om "nytvättade strumpor". YEAH, vilken powerramsa va!! Det var på denna tid som Lunarstorm var poppis. Sabbe hjälpte mig att fixa en egen och mitt första användarnamn blev "Cartoon89", HAHA! Som sedan ändrades ett antal gånger kan jag tillägga. Det var på denna tid som min fotbollskarriär började: Åmotfors IF, flicklaget. Vi var näst sämst, förlorade de flesta matcher med åtta eller tio noll. Det enda lag vi vann över, och alltid längtade efter att möta, var Eda IF. Det var säsongens höjpunkt, det är ju alltid roligare att vinna! Och matchtröjorna som var som tält för att man själv var så liten.

Shit vilken crazy tid! Man trodde då att man var så stor och tuff, men vi var ju så små. Jag saknar den tiden, mellanstadiet, jag saknar alla skolår. Eller, jag saknar mest att vara liten. Att vara liten och inte behöva bry sig om något annat än att favoritbarbien tappade ett ben, som ändå var lätt att fixa, eller att man fick ett litet skrubbsår på knät som gjorde sååååå ont. Jag vill vara liten igen och gå upp jättetidigt bara för att hinna leka så mycket som möjligt med massa kompisar. Då man inte behövde bry sig om framtiden, eller den fanns i alla fall inte i tankarna. Man visste inte vad räkningar var, eller försäkring eller Coop MedMera-kort eller garanti eller tv-licens etc. Man kan rabbla upp så himla mycket man inte visste och som man inte behövde tänka på, det var en sån enkel tid.
Jag ska inte säga att jag inte njuter av tiden i livet just nu, för det gör jag verkligen. Jag har världens bästa pojkvän, vi har en jättefin lägenhet, jag har ett jobb och tjänar egna pengar, klarar ekonomin galant, vet vilka kläder jag vill ha och vad som är snyggt, hoppas jag. Haha! Jag har inte längre Lunarstorm utan Facebook. Jag trivs skitbra med livet. Det är bara så roligt att tänka tillbaka, och det är grymt att hjärnan kan minnas så långt tillbaka, det var ju ändå tio år sedan.

Jag tänker tillbaka
Jag minns
Jag ler