Studentisering!
Studentdagarna är dagar jag sent kommer glömma. Jag vill spola tillbaka tiden och stå i Aulan när alla sätter på sig studentmössan på samma gång, jag vill hänga ut genom fönstren och skrika så att rösten blir alldeles hes, jag vill sjunga studentsången i Rasthallen en gång till, jag vill krama alla mina underbara nära och kära för alla blommor och presenter, jag vill åka kärran med mina klasskompisar och sjunga "Es3Mu shalalalala", jag vill gå kortegen igen, in på Oscar Statt och äta god mat och dansa hela natten lång. Alla var så himla fina på balen :) Vackra studenter! I lördags spelade klassen en sista gång på Hamnfestivalen. Det blev en "Gott och Blandat" kompott av låtar. Det är spelandet jag kommer sakna mest av allt med min klass, och alla knasiga personligheter.
Jag har inte gråtit någonting under helgen, alltså p.g.a att man ska skiljas från klassen. Det känns som att dom man verkligen vill hålla kontakten med kommer man inte mista. Föresten så blir det ju klasskalasering i sommar :) Visst är det klart att man kommer sakna alla, men vissa mer än andra! Jag fick så himla många fina presenter också, på studentdagen. Det var glas, porslin, smycken, pengar, blommor, en mixer, vasar och mycket mer. Tack så hemskt mycket för alla fina saker!
Helgen var väldigt omtumlande. Det hände mycket konstiga saker, men mest av allt minnesvärda saker. Jag glömmer aldrig de två dagarna 12-13 juni 2008! Dom kommer finnas med mig hela livet. Det är ju nu livet börjar säger dom, jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen för det. Finns många för -och nackdelar med att bli vuxen. Ta dagen som den kommer! :)
